Fribelopp – inkomster under studietiden
När du får lån eller bidrag för studier finns det en gräns för hur stora inkomster du får ha samtidigt som du studerar. Den gränsen kallas för fribelopp. Det här gäller för dig som har studiemedel eller studiestartsstöd.
Vad är fribelopp?
Fribeloppet är gränsen för hur mycket inkomster du får ha utan att dina studiemedel (bidrag och lån) eller ditt studiestartsstöd påverkas. Fribeloppet gäller per kalenderhalvår, 1 januari-30 juni och 1 juli–31 december. Om du har högre inkomster än fribeloppet har du inte rätt till lika mycket studiemedel eller studiestartsstöd. Både bidrag och lån minskar.
Tänk på att
- lönen räknas till det kalenderhalvår den betalas ut
- inkomster under sommaren kan påverka dina bidrag och lån, även om du inte studerar då
- fribeloppet gäller även om du bara har bidraget
- meddela CSN om din inkomst ändras.
Hur stort är fribeloppet?
Hur stort ditt fribelopp är beror på
- hur många veckor du studerar med studiemedel eller studiestartsstöd
- om du ansökt om studiemedel för heltid- eller deltidsstudier.
Du kan se ditt personliga fribelopp i beslutet om studiemedel eller studiestartsstöd. Du kan även se det i Mina sidor eller i CSN:s app.
För heltidsstudier med studiemedel under 20 veckor (en vanlig termin) är fribeloppet 86 782 kronor under ett kalenderhalvår.
Studerar du istället med studiestartsstöd under samma period är fribeloppet 71 680 kronor.
Ett kalenderhalvår är januari–juni eller juli–december.
Beräkna din inkomst
När du ansöker om studiemedel eller studiestartsstöd får du fylla i hur stor inkomst du beräknar ha under det eller de kalenderhalvår som du ansöker för. Med kalenderhalvår menas 1 januari–30 juni och 1 juli–31 december.
Det här räknas som inkomst
Du ska ta med skattepliktiga inkomster från inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. Det kan till exempel vara
- lön
- a-kassa
- föräldrapenning
- vinst från försäljning av bostad
- inkomster från aktieförsäljning och aktieutdelning
Bostadsbidrag och barnbidrag räknas inte som inkomst. Skatteåterbäring räknas inte heller som inkomst.
När du anmäler inkomst till CSN
Du ska meddela alla skattepliktiga inkomster i din ansökan. Om du planerar att göra avdrag i din deklaration som du tror att Skatteverket kommer godkänna, drar du av dessa från summan innan du meddelar din inkomst.
Den summa du ska meddela till CSN är alltså det som Skatteverket kallar ”överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital”. Har du frågor om detta kan du kontakta Skatteverket Skatteverket.
Tänk på att:
- om du har lön ska du räkna på din bruttolön, det vill säga innan skatten är dragen.
- lönen ska räknas till det kalenderhalvår som den betalas ut. Om du jobbar i december och får lönen utbetalad i januari räknas inkomsten till 1 januari- 30 juni.
- om du har arbetat utomlands ska du ta med de inkomstuppgifterna också.
Det kan vara svårt att veta exakt hur stora inkomster du kommer att ha när du gör din ansökan, men fyll i den inkomst du tror att du kommer att ha och ändra sedan när du vet mer.
Tips! Om du loggar in på Skatteverkets webbplats kan du se hur mycket du har tjänat hittills under året.
Om du har inkomster över fribeloppet
Om dina inkomster för halvåret överstiger ditt fribelopp, minskar dina studiemedel. Både bidrag och lån minskar. Om du till exempel har bidrag och lån på heltid kan du räkna ut hur mycket det minskar. Du multiplicerar då den inkomst som överstiger fribeloppet med 0,61. Det belopp som du får fram är så mycket dina studiemedel minskas med.
Om ditt belopp blir lägre än 0,25 procent av prisbasbeloppet per vecka (i genomsnitt under kalenderhalvåret) kan du inte få studiemedel. För 2023 har du inte rätt till studiemedel alls om studiemedelsbeloppet blir lägre än 132 kronor per vecka.
Vi utgår från den inkomsten du meddelat och kontrollerar alltid dina inkomster i efterhand. Om vi upptäcker att du har tjänat för mycket får du ett återkrav där du har 30 dagar på dig att betala tillbaka hela den felaktigt utbetalda summan.
Om du misstänker att du kommer tjäna mer än fribeloppet kan det vara klokt att istället ansöka om studiemedel för färre veckor eller för en lägre studietakt. På så sätt ökar ditt fribelopp. Samtidigt sparar du veckor med studiemedel för framtiden. Det kan också innebära att du i slutändan får mer studiemedel.
Om din inkomst ändras och överstiger fribeloppet behöver du meddela det till CSN. Då ser vi till att justera dina studiemedel eller ditt studiestartstöd, så att du får rätt belopp utbetalt. På så sätt kan du hindra återkrav, det vill säga att du måste betala tillbaka pengar som du felaktigt fått utbetalt.
Om du har meddelat CSN att du beräknar ha inkomster över fribeloppet och din inkomst blir lägre, är det också viktigt att meddela oss. Då kan du ha rätt till mer studiemedel.
Vi polisanmäler om vi misstänker bidragsbrott
Att fortsätta ta emot pengar som du inte har rätt till kan vara ett bidragsbrott. Om vi har anledning att misstänka bidragsbrott gör vi en polisanmälan. Det är vi skyldiga att göra enligt lag. Även om du inte medvetet låtit bli att meddela när något ändrats för dig som påverkar ditt studiestöd, kan det ändå räknas som ett bidragsbrott.
CSN kontrollerar dina inkomster i efterhand
Vi kontrollerar i efterhand att de inkomstuppgifter som du lämnat stämmer med Skatteverkets beslut om slutlig skatt. Kontrollen görs två år i efterhand.
Om det visar sig att du haft en inkomst över fribeloppet som är högre än vad du meddelat till oss, kan du få ett återkrav. Det innebär att du måste betala tillbaka de pengar du inte haft rätt till i en klumpsumma.
Om du avbryter studierna
Om du avbryter dina studier ska du anmäla det till CSN. Då prövar vi hur mycket pengar du har rätt till utifrån den nya, kortare studietiden och räknar om fribeloppet.