Hoppa till innehåll

Kortfakta om studiestödet

Studiemedel

Studiemedlet ska göra det möjligt att studera, oavsett ekonomisk eller social bakgrund. Det ska bidra till ett högt deltagande i utbildning, utjämna ekonomiska skillnader och ge en god effekt på samhällsekonomin.

Studiemedel består av lån och bidrag. Det ska täcka levnadsomkostnaderna under studietiden. Du får studiemedel veckovis och det varierar mellan 50, 75 och 100 procent per vecka beroende på studiernas omfattning.

Under 2021 fick 588 709 personer studiemedel. Aldrig tidigare har så många fått studiemedel. Den stora ökningen förklaras bland annat av covid-19-pandemin, då pandemin medförde en vikande konjunktur och högre arbetslöshet. Andra förklaringar är de satsningar som gjordes på utbildningsområdet under pandemin och att fribeloppsgränsen avskaffades tillfälligt.

Under 2021 betalades det ut 40,5 miljarder kronor i bidrag och lån. Av detta var 25,4 miljarder lån och 15,1 miljarder bidrag.

Antal studerande med studiemedel

Diagram som visar antal studerande med studiemedel från 2012 till 2021
Tabell - totala antalet studerande med studiemedel 2012-2021
Alla studerande med studiemedel under 2012-2021

Årtal

Antal studerande

2012

467 156

2013

471 950

2014

482 155

2015

475 863

2016

470 892

2017

469 365

2018

475 969

2019

502 864

2020

559 298

2021

588 707

Antal studerande med studiemedel i Sverige 2021 - länsvis

Det är flest studerande med studiemedel i områden med många invånare. Där finns även de stora lärosätena.

Klicka på kartan nedan så ser du hur många personer som har studiemedel i respektive län.

Karta över Sverige.
Tabell för studerande med studiemedel i Sverige
Antal studerande med studiemedel per län

Län

Antal studerande

Blekinge län

7 961

Dalarnas län

12 775

Gotlands län

2 825

Gävleborgs län

13 094

Hallands län

16 427

Jämtlands län

6 654

Jönköpings län

17 791

Kalmar län

11 212

Kronobergs län

11 539

Norrbottens län

11 290

Skåne län

80 667

Stockholms län

148 951

Södermanlands län

15 146

Uppsala län

30 985

Värmlands län

15 053

Västerbottens län

19 011

Västernorrlands län

10 782

Västmanlands län

14 945

Västra Götalands län

100 061

Örebro län

18 746

Östergötlands län

29 722

Studiemedel för studier utomlands

Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd för studier utomlands. En studerande kan få bidrag och lån för levnadsomkostnader, undervisningsavgifter, resor och försäkringar.

Under 2021 fick 21 600 personer studiemedel för studier utomlands. Antalet har minskat jämfört med 2020 som en följd av covid-19-pandemin.

Antal studerande med studiemedel i utlandet 2012-2021

Diagram som visar antal studerande med studiemedel i utlandet från 2012 till 2021
Tabell - antal studerande med studiemedel i utlandet
Utlandsstuderande med studiemedel 2012-2021

Årtal

Antal studerande

2012

32 881

2013

33 752

2014

34 160

2015

33 379

2016

31 763

2017

30 594

2018

30 045

2019

27 934

2020

23 000

2021

21 600

Antal studerande i olika länder 2021

Det är flest studerande med studiemedel utomlands i Storbritannien och USA. I övrigt är Europa mest populärt. Många studerar läkar- och tandläkarutbildningar utomlands med svenskt studiemedel.

Om du klickar på kartan nedan så ser du hur många som studerar i respektive land med svenska studiemedel.

Karta över världen.
Tabell för studerande med studiemedel utomlands
Antal studerande med studiemedel per land år 2021

Land

Antal studerande

Argentina

9

Armenien

3

Australien

472

Belarus

5

Belgien

83

Bolivia

9

Bosnien och Hercegovina

11

Brasilien

12

Bulgarien

203

Caymanöarna

1

Chile

11

Colombia

10

Costa Rica

5

Cypern

28

Danmark

975

Ecuador

1

Egypten

35

El Salvador

1

Estland

15

Etiopien

1

Filippinerna

7

Finland

135

Frankrike

408

Franska Polynesien

2

Förenade Arabemiraten

23

Georgien

10

Ghana

1

Grekland

41

Grenada

2

Hongkong

10

Indien

6

Indonesien

1

Irak

3

Iran

8

Irland

187

Island

47

Israel

10

Italien

338

Japan

184

Jordanien

17

Kanada

148

Kenya

6

Kina

27

Kosovo

2

Kroatien

39

Kuba

2

Kuwait

2

Lettland

552

Libanon

8

Litauen

310

Luxemburg

6

Makedonien

2

Malaysia

6

Malta

25

Mexiko

9

Moldavien

9

Monaco

6

Nederländerna

637

Nepal

1

Norge

554

Nya Zeeland

22

Oman

1

Palestina

6

Pakistan

2

Peru

3

Polen

1 048

Portugal

109

Qatar

1

Rumänien

210

Ryssland

19

Saudiarabien

2

Schweiz

386

Serbien

29

Singapore

19

Slovakien

103

Slovenien

3

Spanien

651

Storbritannien

3 024

Sudan

1

Sydafrika

13

Sydkorea

147

Taiwan

3

Tanzania

1

Thailand

33

Tjeckien

132

Tunisien

1

Turkiet

50

Tyskland

450

Ukraina

72

Ungern

89

Uruguay

1

USA

1 947

Vietnam

2

Österrike

122

Hur bestäms nivån för studiemedlen?

Nivån i studiemedlen kan ändras på två sätt:

- Genom upp- eller nedräkning i förhållande till det så kallade prisbasbeloppet. Det görs den 1 januari varje år.
- Genom ändringar via politiska beslut.

Studiemedel - Belopp 2022

Bild som visar studiemedelsbelopp 2021

Studiemedel beräknas per vecka. Månadsbeloppet är här uträknat genom att veckobeloppet multipliceras med 4 1/3.

Studiemedelsbelopp från 1965 och framåt

Se studiemedelsbeloppen från 1965 och fram till nu.

Studiemedelsbelopp (pdf) Pdf, 369 kB. (Pdf, 369 kB)

Studiemedelsbelopp (excel) Excel, 26 kB. (Excel, 26 kB)

Studiestöd till ungdomar på gymnasienivå

Studiestöd till ungdomar som studerar på gymnasienivå kallas i de flesta fall för studiehjälp. Den klart vanligaste formen av studiehjälp är studiebidraget, som är ett generellt stöd för gymnasiestuderande mellan 16 och 20 år. CSN har även hand om studiehjälpen på gymnasiet. Det består av studiebidraget, extra tillägg och inackorderingstillägg.

Antalet personer med studiehjälp ökade under 2021. Ökningen beror på att ungdomskullarna som studerar på gymnasiet blivit större. CSN bedömer att antalet personer med studiehjälp fortsätter att öka de kommande åren.

Antal studerande med studiehjälp 2012-2021

Diagram som visar antal studerande med studiehjälp åren 2012-2021
Tabell - antal studerande med studiehjälp 2012-2021
Studerande med studiehjälp 2012-2021

Årtal

Antal studerande

2012

443 561

2013

423 184

2014

405 157

2015

396 757

2016

395 886

2017

406 125

2018

415 060

2019

428 216

2020

432 539

2021

441 081

Studiebidraget är på 1 250 kronor i månaden. Det betalas vanligtvis ut för fyra månader på hösten (september-december) och sex månader på våren (januari-juni).

Studiebidrag betalas ut från och med kvartalet efter att eleven fyllt 16 år. Det betalas ut till föräldrarna. Från och med 18 års ålder betalas studiebidraget ut till eleven själv.

Beloppsutveckling för studiebidraget på gymnasiet (årtalen som anges är då beloppet höjts, i kronor)

Diagram som visar beloppsutveckling studiebidraget på gymnasiet mellan 1992 till 2020
Tabell - beloppsutveckling för studiebidraget
Beloppsutveckling för studiebidraget 1991-2018

År när studiebidraget höjts

Studiebidrag i kronor

1991

750

1997

640

1998

750

2000

850

2001

950

2006

1050

2018

1250

Studiebidrag, belopp och antal månader, från 1992 och framåt till nu:

Belopp studiebidrag 1992-2019 (pdf) Pdf, 416 kB. (Pdf, 416 kB)

Belopp studiebidrag 1992-2019 (excel) Excel, 13 kB. (Excel, 13 kB)

Studiebidrag och skolk

CSN:s hanterar även gymnasieskolornas rapporter om så kallad ogiltig frånvaro, i vanligt tal kallat skolk. För att få studiehjälp av CSN ska eleven studera på heltid. Den elev som skolkar och inte studerar på heltid har inte rätt att få studiehjälp. Detta regleras i studiestödslagen.

Vad räknas som skolk?

Om den studerande har ogiltig frånvaro som uppgår till fyra timmar eller mer under en månad, ska skolan rapportera det som skolk till CSN. Frånvaron ska ske vid upprepade tillfällen. All ogiltig frånvaro räknas som skolk.

I vissa fall kan det finnas särskilda anledningar till den ogiltiga frånvaron, till exempel mobbning. Då kan skolan bedöma att frånvaron inte ska rapporteras till CSN. Sjukdom betraktas inte som ogiltig frånvaro.

Hur ser den historiska utvecklingen ut?

Diagram som visar statistik över skolk 2010 till 2021.
Tabell - historisk utveckling av skolk på gymnasiet
Andelen elever som fått studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro

År

Procent som skolkat utifrån alla med studiebidrag

2008/2009

3,7 %

2009/2010

4,0 %

2010/2011

4,4 %

2011/2012

5.5 %

2012/2013

6,4 %

2013/2014

6,6 %

2014/2015

7,1 %

2015/2016

7,8 %

2016/2017

7,9 %

2017/2018

8,5 %

2018/2019

8,7 %

2019/2020

8,0 %

2020/2021

6,4 %

Läsåret 2019/2020 minskade antalet elever med indragen studiehjälp för första gången på 11 år. Under 2021 fortsatte minskningen under 2020/2021 när gymnasieskolan övergick till distansundervisning på grund av covid-19-pandemin.

Det kan finnas flera orsaker till varför en elev skolkar. Skolverket har undersökt orsakerna och kommit fram till att den sociala situationen utanför skolan är en viktig orsak. Även stress och höga prestationskrav är viktiga faktorer, enligt Skolverket.

Hur många skolkar på gymnasiet?

Under läsåret 2020/2021 fick 22 300 elever sin studiehjälp indragen på grund av skolk. De utgjorde 6,4 procent av de 347 000 gymnasieelever som fick studiehjälp under läsåret.

Lånebenägenhet

Med lånebenägenhet menas andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidrag även tar lån. Lånebenägenheten minskade kontinuerligt efter studiestödsreformen 2001 då det nya annuitetslånet infördes. Sedan år 2012 har lånebenägenheten ökat igen.

Under 2021 tog 73,1 procent av studiemedelstagarna lån. Lånebenägenheten har ökat med 0,6 procentenheter sedan 2020 och med 6 procentenheter sedan 2011, när den var som lägst. Under 2021 tog 71 procent av kvinnorna lån, att jämföra med 76 procent av männen.

Under samma period har det skett förändringar i åldersstrukturen bland studiemedelstagarna. Andelen studerande yngre än 25 år, vilka mer sällan tar lån, har minskat samtidigt som andelen i åldern 25–34 år, som oftare tar lån, har ökat.

Lånebenägenhet samtliga studiemedelstagare 2012–2021, andel i procent

Diagram som visar lånebenägenhets andel i procent åren 2012 till 2021
Tabell - lånebenägenhet samtliga studiemedelstagare
Lånebenägenhet hos samtliga studiemedelstagare ( i procent) under 2012-2021

Årtal

Lånebenägenhet, i procent

2012

67,2

2013

67,7

2014

68,2

2015

69,2

2016

70,1

2017

71,2

2018

71,9

2019

72,3

2020

72,5

2021

73,1

Rapporter om de studerandes situation

CSN har till uppgift att följa och analysera studerandes sociala och ekonomiska situation. Sedan 2007 har CSN återkommande gjort enkätundersökningar med fokus på de studerandes egna upplevelser av sin ekonomiska och sociala situation. Enkätundersökningen hösten 2020 riktades till studerande med studiemedel för studier på universitet och högskola i Sverige.

Högskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2020

I den här rapporten presenterar vi resultaten från en enkätundersökning riktad till högskolestuderande med studiemedel, där vi undersökt deras ekonomiska och sociala situation 2020. Resultatet visar att 71 procent upplevde att deras ekonomi under studierna var ganska bra, bra eller mycket bra. Av dem som studerade med både bidrag och lån var det 37 procent som bedömde att studiemedlen täckte samtliga deras levnadsomkostnader. Andelen av studiemedelstagarna som angav att de arbetade vid sidan av studierna var 48 procent

Länk till rapporten Högskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2020

Högskolestuderandes inkomster och utgifter 2020

Rapporten beskriver vilka inkomster och utgifter högskolestuderande med studiemedel har. Den undersöker också om högskolestuderande har inkomster som täcker deras utgifter, samt om det finns skillnader mellan olika grupper av studerande.

Länk till rapporten Högskolestuderandes inkomster och utgifter 2020

Komvux- och folkhögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2021

Den här rapporten redogör för den ekonomiska och sociala situationen bland komvux- och folkhögskolestuderande. Resultatet bygger på en enkät som skickades ut till studerande med studiemedel. Rapporten visar att studiesituationen försämrats kraftigt, till stor del beroende på covid-19-pandemin och de ökade distansstudier som den medfört.

Länk till rapporten Komvux- och folkhögskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2021

Återbetalning av studielån

CSN:s uppgift är att se till studielån betalas tillbaka. Den 31 december 2021 hade 1 699 509 personer en studieskuld hos CSN, vilket är rekordmånga.

Antalet med en studieskuld ökade med 46 233 personer under 2021. Ökningen beror på att det är fler nya låntagare än låntagare som slutreglerar sina lån.

Antal personer med studielån

Diagram som visar antalet låntagare mellan åren 2011 till 2021.
Tabell - antal personer med studielån
Antal personer med studielån under 2012-2021

År

Antal person med studielån

2012

1 454 683

2013

1 474 001

2014

1 492 997

2015

1 506 928

2016

1 522 521

2017

1 543 456

2018

1 574 085

2019

1 605 040

2020

1 653 267

2021

1 699 509

Den totala fordran för studielånen var 252,7 miljarder kronor i slutet av 2021. Fordran ökade med 11,5 miljarder kronor under 2021. Den främsta orsaken till att fordran ökar är att utbetalningarna av lån är större än inbetalningarna.

Total skuld studielån 2012-2021, i miljarder kronor

Diagram som visar total fodran för studielånen 2011-2021
Tabell - total skuld studielån
Total skuld för studielån under 2012-2021, i miljarder kronor

År

Skuld i miljarder kronor

2012

194 379 953 774

2013

198 219 539 293

2014

202 381 536 887

2015

208 122 434 770

2016

213 397 556 706

2017

218 708 671 479

2018

224 605 922 021

2019

231 391 861 268

2020

241 141 083 098

2021

252 676 643 404

På ett allmänt plan ökar skuldsättningen bland personer som har en studieskuld hos CSN. En bidragande orsak är att lånedelen i studiemedlet höjts sett under ett antal år tillbaka. Den genomsnittliga skulden för alla låntagare är 148 700 kronor.

Låntagare som har den nyaste lånetypen annuitetslån, lån tagna efter 30 juni 2001, har en genomsnittsskuld på 149 800 kronor. För den här lånetypen har den genomsnittliga skulden ökat med 9 500 kronor de fem senaste åren. Kvinnor har högre studieskulder än män inom lånetypen annuitetslån.

Genomsnittliga skulder, alla låntagare (kronor)

Diagram som visar genomsnittlig skuld, alla låntagare mellan åren 2011 till 2021.
Tabell - genomsnittlig skuld för alla låntagare
Genomsnittliga skulder, för alla låntagare 2012-2021

År

Skulder i kronor

2012

133 742

2013

134 610

2014

135 701

2015

138 273

2016

140 335

2017

141 891

2018

142 690

2019

144 166

2020

145 857

2021

148 676

 

Den genomsnittliga avbetalningen per år, det så kallade årsbeloppet, låg inom intervallet 7 000–7 999 kronor under 2021 för låntagare med annuitetslån. För kvinnorna är årsbeloppet i genomsnitt cirka 170 kronor högre än männens.

Inbetalningar 2021

Bild som visar inbetalt av debiterat belopp för Sverige respektive utomlands år 2021

Återbetalningsgraden, hur mycket av studieskulden som årligen ska betalas jämfört med det som faktiskt betalas, noterade rekordnivåer under 2021. Återbetalningsgraden ökade till 92,6 % där låntagare i Sverige står för 94,4 % och utomlands 80,0 %. De totala inbetalda beloppen ökade under 2021 till 13,62 miljarder kronor

God kommunikation och bra bemötande beskrivs som två framgångsfaktorer för att återbetalningsgraden ökat. Bland annat får de som ska börja betala på sin studieskuld information i förväg och kan välja betal- och meddelandesätt. CSN underlättar även för låntagarna som är bosatta utomlands att betala av på sina studielån. CSN ser det som en av de viktigaste uppgifterna att få in betalningarna på studielånen – för att garantera ett generöst studiestöd även i framtiden.

CSN:s arbete med utlandsbosatta låntagare

Vid ingången av 2022 var knappt 64 000 personer återbetalningsskyldiga för svenska studielån och bosatta utomlands. Det motsvarar drygt 4 procent av alla återbetalningsskyldiga låntagare. Dessutom saknar CSN adress till 20 400 av de återbetalningsskyldiga låntagarna. CSN bedömer att de flesta av dessa är bosatta utomlands.

Totalt är de återbetalningsskyldiga låntagarna som är bosatta utomlands skyldiga svenska staten 13,9 miljarder kronor. De återbetalningsskyldiga som CSN saknar adress till är skyldiga 2,2 miljarder kronor.

Av de återbetalningsskyldiga låntagarna bosatta utomlands är cirka 13 procent så kallade dåliga betalare. CSN definierar en dålig betalare som en person som inte betalat något till CSN på tre år, eller som betalat mindre än 25 procent av det belopp som ska betalas tillbaka under en femårsperiod.

Motsvarande siffra i Sverige är 2 procent. De dåliga betalarna som bor utomlands är cirka 8 000 till antalet och är skyldiga CSN cirka 2,1 miljarder kronor totalt.

Antal återbetalningsskyldiga låntagare i Sverige och utomlands

undefined


Antal personer

Skuld miljarder kr

Andel dåliga

betalare %

Sverige

1 347 940

199,8

2,3

Utomlands

63 684

13,9

12,6

Totalt

1 432 004

215,9

3,6


I USA finns drygt 9 500 återbetalningsskyldiga låntagare. Av dem är cirka 1 900 personer dåliga betalare. Det motsvarar en andel av 20 procent. De dåliga betalarna i USA har en total skuld till CSN på cirka 800 miljoner kronor.

Vad gör CSN?

CSN har på senare år ökat tempot för att få in mer pengar från låntagarna som är bosatta utomlands. I dag bedrivs kravåtgärder i ett 140-tal länder, i stort sett överallt där det finns låntagare med svenska studielån. CSN lägger ner mest arbete i de länder där det finns många låntagare. I Storbritannien finns cirka 10 300 återbetalningsskyldiga låntagare. Därefter följer Norge med drygt 9 800 låntagare och sedan USA med drygt 9 500 låntagare.

CSN har på senare år anställt fler medarbetare för att hantera krav och leta adresser. CSN gör även betydligt fler utredningar om uppsägningar av hela studielånet till direkt betalning än tidigare, vilket gör att mer pengar kommer in i form av studielån. Utöver personliga kontakter med låntagarna tar CSN även hjälp av inkassoföretag med adressökning, delgivning och går till domstol nu betydligt oftare än tidigare.

En effekt av arbetet är att andelen inbetalt belopp från de utomlandsbosatta låntagarna ökar för varje går. Men fortfarande är andelen som gör inbetalningar och bor utomlands lägre än de som bor i Sverige.

Hur går CSN:s arbete till rent praktiskt bland låntagare bosatta utomlands?

I det första steget skickar CSN ett brev med inbetalningskort till den adress som myndigheten fått av folkbokföringen eller till den adress som låntagaren anmält. Om låntagaren inte betalar, skickar CSN brev med påminnelseavgifter. Efter två påminnelser skickar CSN ett kravbrev till låntagaren. Om personen ändå inte betalar, lämnas ärendet över till inkassoföretag och deras ombud runt om i världen. Inkassoföretaget eller CSN försöker då att driva in pengarna bland annat genom delgivning och rättsliga åtgärder. I sista skedet väljer CSN att gå till domstol – vilket myndigheten gör i flera olika länder.

Ränta på studielånen

De senaste åren har räntan på studielån varit låg. För år 2022 har den fastställts till rekordlåga 0,00 procent.

Det innebär att fler låntagare kan betala en större andel på själva studielånet, och en mindre andel i ränta. För de personer som har det nyaste studielånet innebär det dessutom att årsbeloppet blir lägre.

Räntan för studielånen beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senaste tre åren. Det görs för att den som har studielån inte ska drabbas av så stora förändringar i tider av ränteuppgång.

Räntan på studielånet är redan från början reducerad med 30 procent. Anledningen till det är att personer med studielån ska slippa proceduren att göra avdrag i deklarationen och sedan vänta två år på att få tillbaka pengarna. Personer med studielån betalar alltså in en lägre ränta från början, i stället för att i efterhand få tillbaka pengar på skatten.

Ränteutveckling

Diagram som visar ränteutvecklingen mellan åren 2012 till 2021
Uppdaterad: 2022-11-01
Hjälpte den här sidan dig?